Frisyrångest

Jag har klippt mig. Jag den coola, superfeministiska, sjukt självsäkra bruden som har haft både en och två rätt vågade frisyrer. Som sköt i frisörstolen om att jag minsann aldrig ångrat en klippning. Jag sa att jag ångrar mig alltid samma dag, men sen går det över och jag inser att det är snyggt alternativt att det kommer växa ut igen.

Nu sitter jag här och tänker att det är skitfult och jag kommer inte få några kompisar nästa vecka när jag börjar skolan för ingen kommer vilja vara med hon med det fula håret.

Eller hur var det, var det bara första dagen, har jag redan glömt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0