Bloggar som en gnu

Jag vet att jag inte uppdaterat på evigheter, men nu har jag i alla fall börjat. Ikväll blir det pub med någon efterföljande utgång. Pub känns okej, men jag har ingen lus att gå vidare sen. Vill inte vara tråkig och gå hem, men jag vill hem. Jag har nyss flyttat, vill ta det lugnt och känna mig för i lugn och ro. Har dock inte bestämt hur jag ska göra, vill som sagt inte bli en tråkig hemmasittare.

Dagens låt

Jag skäms lite över att jag gillar den här låten, men det balanseras upp av att jag fortfarande är ruggit stolt över att jag kan infoga YouTube-klipp i bloggen.



Svettmarinerade trosor

Okej, nu har jag börjat gräva långt in i garderoben och för en gångs skull blir jag nästan äcklad av mig själv.

För två år sedan när jag fyllde år fick jag en ny träningsväska. Inte förrens idag insåg jag att den gamla träningsväskan låg kvar i garderoben. Inte nog med det, i det låg mina gamla svettiga underkläder som alltså legat där i drygt två år. Hur fräscht är det på en skala? Samtidigt blev jag lite glad för det var fina underkläder som jag gärna vill använda igen, ska bara tvätta de först. Så nu ligger de i tvättkön och väntar på att återfå svunna tiders väldoft.

Hittade såklart även gamla menstrosor, varför kan man undra, men det har jag redan förklarat här. Dessutom hittade jag trosor som inte var mensiga, utan som jag bara låtit ett gammalt brunfläckigt trosskydd sitta kvar i. Hur tänker jag?

På tisdag fyller jag 82



Hmm..rubriken kanske är en lite lögn. Sanningen är väl att man får dra av sisådär 60 år för att få fram min rätta ålder. Jag blir dock allt mer övertygad om att min kropp är 82, den måste ha varit begagnad när jag fick den. Jag är nämnligen så sjukt stel. Märker det när jag gå och tränar, medelålderskvinnor med 30 kilos övervikt är smidigare än vad jag är! Vilket i och för sig inte är så svårt eftersom jag inte kan sitta på marken med raka ben (gör alldeles för ont i baksidan på låren).

Hur ska det bli när jag blir 82 på riktigt?

Låna tandborste

Nu ska jag i alla fall gå och borsta tänderna. Kanske borde passa på att plocka upp min egen tandborste som fortfarande ligger kvar i väskan sen jag kom hem från den lilla semestern i början på veckan. Sen dess har jag använt Herr A:s gamla tandborste som står kvar i mitt badrumsskåp. Men jag har suckat över det varje gång, inte för att det känns äckligt, såna bekymmer är jag ganska bekymrad ifrån utan bara för att hans tandborste är så oskönt hård.

Inga onanifantasier att berätta om

Tycker själv att bloggen är lite i tråkigaste laget för tillfället, men det beror på att mitt liv är ganska tråkigt. Inga förälskelser, inga spännande äventyr, inga sexuella fantasier att berätta om. Det skojigaste som har hänt de senaste dagarna är att igår när jag hade svårt att sova funderade jag på att onanera, men allt föll på att jag var för lat för att plocka fram vibratorn och mina egna fingrar inte kändes tillräckliga. Skojigt värre.

Varför började jag inte packa tidigare?

Jag ska hyra ett möblerat rum och folk tror därför att jag inte har något att packa. Men trots allt ska hela garderoben tömmas, jag passar på att prova och eventuellt kasta sådant jag inte använt på länge och sedan ska jag tömma alla lådor som är fulla med papper. Jag har typ idag på mig och ikväll ska jag på fest, hjälp!


Frisyrångest

Jag har klippt mig. Jag den coola, superfeministiska, sjukt självsäkra bruden som har haft både en och två rätt vågade frisyrer. Som sköt i frisörstolen om att jag minsann aldrig ångrat en klippning. Jag sa att jag ångrar mig alltid samma dag, men sen går det över och jag inser att det är snyggt alternativt att det kommer växa ut igen.

Nu sitter jag här och tänker att det är skitfult och jag kommer inte få några kompisar nästa vecka när jag börjar skolan för ingen kommer vilja vara med hon med det fula håret.

Eller hur var det, var det bara första dagen, har jag redan glömt?

Top snygg



Bilden kommer från en säsong av amerikanska Top Model, jag minns inte ens vilken. Hur som helst så tycker jag, bortsett från killen och hans tatuering att det är en riktig kanonbild.

Du kan trots allt vara min granne

Igår kväll kunde jag omöjligt sova, det blir lätt så när man börjar tänka på hur få nätter man har kvar i sängen där man spenderat tusentals nätter. Hur som helst funderade jag, mellan all skolstartsnervositet, på den här bloggen. Nu har jag inte särskilt många läsare så det är inget troligt scenario, men tänk om någon jag känner helt plötsligt säger till mig "du jag har läst en blogg som jag tycker är lite underhållande, ienstudentshuvud, handlar om en brud som bloggar anonymt om sitt liv som student". Vad fan skulle jag säga då? Och ännu värre om personen lägger till; "jag tycker faktiskt det har en del likheter med ditt liv". Skulle jag kunna hålla masken? Antagligen inte.

Välkommen till femtonhundratrettiosex kronor!

Hittade en sida där man enkelt kan kolla hur mycket bloggen är värd, sen kanske man inte ska ta det alltför seriöst. Jag kan i alla fall meddela att denna blogg är värd 1 536 kronor, vilket förstås betyder att det är en liten skitblogg utan något egentligt värde alls. Samtidigt; 1500 spänn för något jag skriver enbart för min egen skull, som funnits i två och en halv vecka och som jag inte aktivt raggar läsare till. Det tycker jag är ganska duktigt jobbat.

Mål för hösten 2008

Nästa vecka drar min vardag, min nya vardag, igång och som det planeringsfreak jag är kan jag inte undgå att sätta upp några mål för hösten. Som jag nämnt tidigare har jag tänkt att jag träna mer, plugga ordentligt, hålla i pengarna, stretcha mig smidig, sluta äta godis och det ena med det tredje. Jag inser att allt det där inte kommer fungera så nu ska jag sätta upp hållbara mål istället.

Må psykiskt bra och hantera eventuell ångest
Detta är en självklarhet att sätta först. Jag har min panikångest, jag vet att jag är extra känslig för att hamna i depressioner och jag måste anpassa mitt liv efter det. Speciellt nu när jag ska börja på ett universitetsprogram med skyhöga intagningspoäng, vilket jag antar innebär överambitiösa studenter och allmän betygshets. Jag ska inte ryckas med det i det. Jag ska tänka på att jag gör det efter mina förutsättningar, med mina mål och jag ska vara så jävla stolt om jag klarar av det.

Sköta skolan
Med det menar jag inte nödvändigtvis att jag ska ha högsta betyg på allt, men jag ska plugga i tid så jag slipper sitta uppe natten innan och jag ska försöka klara av alla tentor på första försöket så att jag slipper göra om dem. Betyg är mindre viktigt, bara jag blir godkänd på mina kurser.

Sköta min kropp
Det här målet får jag se till att det inte blir för stort. För det kan innefatta så mycket, men för mig innebär det att jag ska komma igång med någon slags träning, skaffa hyfsade matvanor och försöka köra rehab på knäet dagligen.

Sköta ekonomin
Den här punkten kommer antagligen inte bli några problem över huvud taget med tanke på hur ekonomisk jag är, men att leva som student innebär trots allt ganska snålt med pengar. Jag ska försöka leva på bidraget och lånet och inte ta av mina sparpengar annat än i undantagsfall.

Uppdateringar om hur det går och hurvida jag förverkligar mina mål kommer givetvis att dyka upp här i bloggen.


Så jävla skönt med orgasm

Men fingrarna är alldeles kladdiga så jag ska inte leka mer med musen (datorns alltså) utan gå och lägga mig.

Give me Moore

Idag innan jag stack hemifrån roade jag mig på Moores hemsida, eller försökta roa mig kanske är en bättre beskrivning. Det brukar fungera hyfsat, men bilderna är så sterotypa att jag får lov att medge att det var svårt att tända till. Var inte heller sugen på rikitig porr. Någon som har något tips om någon bra, gratis, mjukporrsida?


     

Som sagt, samtliga bilder tagna från moore.se

Jag hjärta Stefan

Stefan Holm har länge varit en av mina idoler och om jag kunde tvinga alla som läser bloggen att tugga i er denna 10-minutersintervju med honom så skulle jag göra det. Han är charmigt osexig på något konstigt sätt. Stefan; jag kommer sakna dig! Måste jag säga att han skulle bli den perfekta expertkommentatorn? Hoppas att SVT ger honom ett erbjudanade kvickare än kvickt.

På måndag flyttar jag

Nu har jag börjat längta efter flytten. Sedan tidigare längtar jag som bekant efter att handla mat till mig själv, men nu har även en liten längtan efter studentlivet smugit sig på. Jag är fortfarande skitnervös och aprädd för första perioden och rädd för vad folk ska tycka om jag väljer att inte dricka sprit hela tiden.

Jag blir lätt illamående vid tanken på adressändring som ska göras, hemförsäkring som ska fixas, kåravgift som ska betalas, viktiga papper som ska hållas koll på, studiematerial som ska införskaffas och jag undrar vad i hela världen som är lämplig klädsel på en "sittning".

Men jag har förstått att mina känslor är rätt normala och att det oftast löser sig om man bara ger det lite tid. Håll tummarna för mig!


Dåligt med avslöjanden?

Kom just hem och läste en kommentar som antydde att jag borde avslöja lite fler hemligheter. Jag skulle hemskt gärna göra det, men vet inte hur mycket snaskigheter jag kan bjuda på. Det jag skriver ska ju trots allt vara sant också. Så emellanåt blir det lite vardagsinlägg också, sådant ni kan hitta även i andras bloggar. Men som sagt, det är här ni får de allra bästa bekännelserna, det gäller bara att ni har lite tålamod.

Vill ni inte vänta? Här hittar ni bekännelserna jag sparkade igång bloggen med. Och jag rodnar fortfarande vid tanke på att någon kanske läser.

Mycket att göra

Får bli lite morgonbloggande idag, för sedan ska jag in till stan och blir borta till sent ikväll. Har ett och annat att klara av in för flytten. Förutom att jag jobba mer än heltid denna vecka ska jag träffa kompisar, klippa mig, hämta cykeln som varit på verkstaden, packa och handla inför skolstarten. Det är en konstig tanke att jag flyttar hemifrån om fem dagar. Ännu konstigare att om en vecka bor jag i en helt annan del av det här landet. Jag är livrädd.

Viktiga nyheter

Belindas blogg har bytt adress! Här hittar ni den.

Humörsvängningar, konstiga blödningar och andra uteblivna biverkningar

Jag tror jag trivs rätt bra med mina p-piller. Jag tycker att det är läskigt för när jag känner mig deppig, inte har sexlust eller blir arg, så finns det en liten röst i bakhuvudet som frågar om det har med mina små hormonpiller att göra. Men som sagt, ganska bra känns det så jag knapprar vidare.


Det finns olika sätt att få träningsvärk på

I lördags tränade jag för första gången på evigheter. Det var superskönt, även om jag vaknade med rejäl träningsvärk i axlar och mage dagen därpå. Axlarna känner jag fortfarande av, men det känns faktiskt lite bra.

Idag tyckte jag dock att jag kände av lite träningsvärk i rumpan. Visst att jag fortfarande kan känna av träningen i lördags, men inte på ställen jag inte känt tidigare. Lite senare kändes det på samma sätt i baksidan av låren. Beklagade mig för en bekant som råkade befinna sig i närheten; "jag förstår inte hur jag kan ha träningsvärk, allt jag gjorde igår var att gå en promenad och åka buss, det ska man väl klara av även om man fuskat med träningen i sommar. i övrigt låg jag bara i sängen". Det var när jag sa det där sista som jag kom på var träningsvärken kom i från, men det kunde jag inte säga då till den människan. Däremot kan jag säga det till er så här kommer förklaringen:

Jag och Herr A satt i varsin ände av sängen och slöpratade och tittade lite på OS-sändingarna. Så småningom började vi pussas och tafsa lite på varandra. Jag blev sjukt sugen på lite tunga, men ingen av oss orkade flytta på sig så vi blev kvar mittemot varandra. Således var jag tvungen att skjuta upp höftpartiet så mycket jag kunde samtidigt som Herr A böjde sig fram för att slicka.


Det var en ganska ansträngade position som ni kanske förstår. Även för Herr A som fick luta sig fram ganska mycket. Vet inte om det var därför han inte ville mer efter ett tag. Eller luktade/smakade min fitta illa? Jag blir alltid liter nervös för det när han inte vill mer (har inträffat typ tre gånger under alla år vi hängt ihop, klart man blir misstänksam), men jag var relativt nyduschad igår så det borde inte ha varit någon fara.

Nu ska godisgrisen slaktas

Dags att erkänna; jag är en riktig gottegris. Älskar choklad, smågodis och fettiga wienerbröd. Inte bra för tänderna, inte bra för hälsan, inte bra för plånboken. Men allt det där är gammal skåpmat som jag tuggat om och om i flera år. Senaste året har jag därutöver börjat gå upp i vikt. Inte så att jag är tjock på något sätt (168 cm/52 kg), men jag har en liten irriterande mage som jag inte tycker om. Jag har försökt göra något åt det, men senaste tiden har det blivit "men jag ska ändå ta tag i det när jag flyttar".

Men ikväll fick jag nog. Hade lyckats hålla mig hela dagen på jobbet, tills en timme innan jag slutar då jag bara skulle ta en liten godisbit. Ni kan gissa själva hur det slutade...

Så nu har jag bestämt mig. Det är tydligen allt eller inget som gäller för mig. Jag klarar inte att äta godis någon gång då och då. Därför ska jag totalförbjuda godis, kakor och glass fram till den 1 oktober. Tror ni jag klarar det?


Veckans första arbetspass avklarat

Rubriken är väl ganska talande. Det var dessutom ett bra arbetspass. Chefen är visserligen tillbaka från semestern, men han är utvilad och så länge han inte är stressad och pressad är han världens bästa chef. Jag träffade i och för sig inte kollegan med stort K (trogna bloggläsare vet att vi snackar om senast veckornas förälskelseobjekt nummer 1), men insåg när folk pratade om honom att mina känslor svalnat helt. Det får jag nog tacka Herr A för.

Tillbaka

Hemma från min korta semester tillsammans med Herr A. Vi har tagit det lugnt, blivit lite tjuriga på varandra, men inte mer än vanligt, haft lite sex, men inte särskilt mycket och framförallt haft väldigt trevligt. Nu har vi sagt hej då och kommer inte ses på ett tag. Hur länge vet jag inte, men minst en månad kanske två.

Är bara hemma en kort sväng nu. Måste äta, ringa lite samtal, försöka följa höjdfinalen och göra mig i ordning för dagens arbetspass. Således blir det inte mycket bloggande, denna gång behöver ni dock bara vänta tills ikväll.


Jag tar bloggsemester

Jag och Herr A ska som sagt ut på äventyr och jag kommer antagligen inte kunna blogga innan tisdag eller rentav onsdag. Lite tråkigt tycker jag, och förhoppningsvis ni med.

Bloggen fyller för övrigt två veckor idag. Jag har redan hunnit skriva över 100 inlägg om könshår, vardagsbestyr, förälskelse, mina sexuella fantasier och hur snygg Belinda Olsson är. Jag har avslöjat vilken sorts poorr jag tänder på, att jag käkar snorgubbar och att jag blir patetiskt desperat när jag är kär.

I brist på nya inlägg kan ni alltid läsa det jag redan publicerat. Annars hoppas jag att vi ses i mitten på nästa vecka!

Tidsbrist

Jag har egentligen inte tid att sitta här. Ska fixa och äta frukost. Tänkte äta lite räkor och ägg så jag har en skalande framför mig. Ska se Lassi i roddfinalen. Packa inför helgen. Gå till bussen om en dryg timme. Ska nämligen ut på äventyr med Herr A i helgen (och säga hej då till honom, bajsbajs). Så nu måste jag sluta upp med bloggandet och engagera mig i mitt verkliga liv.

OS-kollen

Om ni redan är vakna missnar ni väl inte Lassi roddfinal ca 9.50? Visserligen har han varit sjuk, men nu vill vi ha mer svenska medaljer. Och en till är ju redan bärgad i och med att killarna spelar final i tennisdubbeln i eftermiddag. Sportnörden i mig (och det är en ganska stor del av mig) njuter för full.

Vänner som var

Gårdagskvällen blev trevlig, men med lite bitter eftersmak. Jag skulle träffa en kompis  för att säga hej då innan jag drar. Var lite nervös, vi har aldrig setts bara vi två, men vi har hängt i samma gäng sedan gymnasiet. Vi har hunnit med pubrundor, krogbesök, konserter, midsommaraftnar, nyårsaftnar, skolresor och Gröna Lunds-besök tillsammans. Jag tycker om henne och det kändes självklart att träffa henne innan jag sticker, så jag tänkte inte låta mig stoppas av att ingen annan hade möjlighet att hänga på.

Men så visade det sig att några gamla bekanta till mig skulle med. Folk jag gick grundskolan med som jag har och har varit så sjukt nära vän med. Det fanns en tid när jag inte kunde leva utan dem. Vi har hållt kontakten och ses fortfarande varannan månad eller så. Visst har vi roligt, men det är lite bitter eftersmak på det hela. Det ena av dem, som var mitt allt en gång i tiden, är så fruktansvärt snobbig och jag känner att med tanke på den personen hon blivit och den jag blivit känns det inte så sorgligt att vi kommer bo långt ifrån varandra. Jag trivs inte särskilt bra i hennes sällskap längre. Den andra tycker jag fortfarande om, vi kan ha fantastiskt kul tillsammans, men hon får mig att känna mig lite dum och efter. Det är säkert inte medvetet, men hon säger negativa saker väldigt öppet till mig. Det har hon alltid gjort, men det blir lite konstigt när vi inte umgås lika mycket längre, jag känner att då kan hon inte säga samma sak som hon kunde säga när vi gick i 7:an och kunde varann utan och innan. Men uppenbarligen känner inte hon likadant.


Dagens i-landsproblem

Med anledning av det tidigare inlägget. Jag har inte hunnit sminka mig och vet hur god träffsäkerhet jag har med mascaran i det här tillståndet. Måste gå till bussen om knappt tio minuter..haha.

Fnitter för mig själv

Iblandnykteristen eller vad man ska kalla mig, har inte druckit ett glas sedan i maj, är salongsberusad. Och har blivit det i föräldrarnas sällskap. Lite pinsamt. Märker att jag tål mycket mindre nu. En cider, 7,0, och så är det ganska påtaglgit. Nu åker jag in till stan i alla fall. Umgås med riktiga människor istället för med bloggläsare.

Puss på er! Vi hörs imorgon.

Blödningsfri

De här inläggen börjar ju nästan kännas tjatiga och överflödiga (ja!!!), men efter första p-pillermensen är det så fint så i mina trosor. Inte minsta lilla blödning, inga flytningar med konstig färg och lukt.

Min glädje går nog inte riktigt att beskriva, fan vad jag ska sexa loss i helgen.

84 kilo snygg



Jag har tidigare skrivit om hur snygg Belinda Olsson är. Speciellt med tanke på att hon är typ 34 år och tvåbarnsmor. Nu läste jag i hennes blogg att hon dessutom väger 84 kilo. Och så jävla snygg! Snygghet kanske inte sitter i vikten i alla fall.

Velig

Ska in till stan senare ikväll för att träffa en kompis, sista gången innan jag drar antagligen. Tiden börjar bli knapp och jag har insett att det många jag vill träffa. Så jag slängde iväg ett SMS till en annan kompis och frågade om inte hon ville hänga på. Svaret blev att hon redan skulle träffa några andra, betydlgit tidigare, men att jag gärna fick hänga på. Nu sitter jag här och velar. Jag har sagt till min mor att jag ska äta hemma, jag hade tänkt mig några lugna timmar hemma och jag är ett hopplöst kontrollfreak som hatar ändrade planer. Samtidigt tror jag att det kan bli riktigt trevligt att sticka in till stan ganska snart, träffa trevliga människor och kanske få sig en och annan drink.

Det är inte likt mig att vela, men när det väl händer är det i situationer som denna. När jag vill vara social men omständigheterna känns jobbiga. På ett sätt har jag inte lust att ändra planerna, på ett annat sätt känner jag mig fruktansvärt tråkig om jag inte gör det.

Upptagen framför TV:n

Det är inte helt lätt att blogga när fotbollslandslaget spelar kvartsfinal, semifinalen i tennis har utvecklats till en riktigt maratonmatch och reprisen på Top Model 2 har börjat. Ni får förlåta mig.

På tal om kollegan

Vi jobbade ihop för sista gången idag. Och jag kom fram till att han är lite tråkig, har ful gångsstil och en, säkert supertrist, flickvän. Så nu är han ett minne blott. Jag satsar vidare och kan inte låta bli att hoppas på en liten flirt under insparksperioden i nya staden.

Grovt i bak

För något år sedan var vi ett gäng vänner som löste korsord. En läser högt "Grovt i bak, tre bokstäver, börjar på k". Vad jag tänkte svara kan ni kanske lista ut, men en annan hann före med det mest självklara svaret av dem alla; KLI.

Fittproblem

Det har varit en bra dag, bortsett från att det har kliat en del i fittan. Har problem med det emellanåt, inte jättemycket, men vissa perioder stör jag mig på att det kliar litegrann. Har funderat på om det kan vara svamp och flera gånger tänkt att jag borde kolla upp det, men innan det blivit av har det gått över av sig själv. Någon som har lust att leka hobbydoktor och ställa en diagnos?

Möglig frukt och en välplanerad framtid

Plockade just bort en svart banan från fruktskålen. Och hittade något runt och luddigt under som jag inte lyckades identifiera. Kastade den inte ens för jag ville inte ta i den. Lämnar det således till någon annan.

Så kan jag inte göra om två veckor, det är en lite konstig tanke. Samtidigt tror jag inte att jag kommer låta frukten ligga och mögla. Men man kanske inte ska säga för mycket. Just nu lever jag med föreställningen att när jag flyttar till Lund ska jag bli superekonomisk, plugga i tid till alla tentor, börja träna, planera min inköp, sluta äta godis, gå ner lite i vikt (jag är 168 cm och väger 52,3 kg, en riktigt rekordnotering...haha), börja stretcha så att jag blir lite smidigare, cykla överallt, skriva dagbok och ha välstädat på rummet.

Den som lever får se. Och det får den som följer bloggen också.

Ketchup-effekt

Det här klippet hade jag glömt bort. Det är lite pinsamt att titta på, även när man är själv, för det är så dåligt. Men samtidigt är det jävligt kul. Från "Hip, Hip, Hora".


Skolstartsnervositet

Skolan börjar om mindre än två veckor. Idag fick jag frågan om jag inte är nervös och svarade med en axelryckning och ett "nej, det kan inte påstå". Jag ljög. Men inte för att verka cool utan för att jag är så in i helvete jävla nervös att jag inte klarar av att prata om det.

Jag ska flytta 50 mil, till en stad där jag inte känner någon, börja plugga ett superprestigefyllt program som enligt de flesta är apsvårt att komma in på, läsa massa svåra ämnen som jag inte är det minsta insatt i så här i förväg och försöka skapa mig en vardag med nya rutiner och nya människor.

Det enda jag riktigt ser fram emot är att få handla mat själv. Det låter säkert helt absurt, men i år har jag drömt om att bossa över ett eget kylskåp. Hålla koll på hur mycket det är finns kvar, äta tråkiga gamla rester bara för att det känns dumt att kasta, skriva inköpslistor och masa mig iväg till affären en mulen tisdag i november.

Så när jag tänker på flytt och skolstart försöker jag att uteslutande tänka på den där hyllan i kylskåpet jag kommer att ha till mitt förfogande och så förtränger jag resten. Det vore en annan sak om det fanns något jag kunde göra för att minska min nervositet, något problem att lösa. Jag är bara allmänt skitnödig över situationen, men kommer ändå vara mer eller mindre tvungen att genomföra det hela, så jag försöker att tänka så lite möjligt på det och hoppas att nervositeten lossnar när jag väl kommer igång.

Jag vet att min pappa är otrogen

Min mamma och pappa har levt med varandra sedan början av 80-talet och jag har fått intrycket att de har ett väldigt harmoniskt förhållande och trivs med varandra. Men det finns kanske anledningar att tro något annat.

I vintras var vi på en resa med familjen. Jag hade glömt nagelssax och fick låna pappas, inte mer med det. Några dagar senare behövde jag åter saxen, min far var upptagen och jag visste att den låg i hans necessär. Så under ett badrumsbesök passade jag helt enkelt på att låna den igen. Jag hittade den, i samma fack som ett paket kondomer. Min första tanke var; "ooops, det där var mer än vad jag ville veta om mina föräldrar". Det dröjde några sekunder innan jag kom på att jag faktiskt vet att min mamma har spiral! Sannolikheten att de skulle använda kondom känns inte jättestor.

Med största sannolikhet är alltså min far otrogen. Jag funderade på om jag skulle säga något om det, till honom eller mamma. Men jag tycker inte att det är min sak. Dessutom känns det som jag har snokat, även om min ambition aldrig var något annat än att låna än nagelsax ur en necessär jag sett innehållet i tvåtusen gånger tidigare.

Och kan jag vara helt säker på att han bedrar min mor? De kanske går på swingersklubb och använder kondom (varför de nu skulle plocka med necessären dit...)? De kanske har ett öppet förhållande och tillåter varandra att ha andra på sidan av? Någon av dem kanske har en obotlig könssjukdom som den andra lyckats undvika i alla år? Inget av det känns alltför troligt, men helt säker kan jag förstås inte vara.

Min egen inställning till sex med fler än en är, i alla fall när det gäller mig och mina jämnåriga, ganska liberal. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att det då sker öppet i en relation där båda är med på det och jag tror mig känna min mor tillräckligt väl för att veta att hon inte skulle gilla en sådan överenskommelse.

Under halvåret som gått sedan upptäckten har jag tjuvkikat i kondompaketet emellanåt, det ligger kvar på samma ställe. Det är ingen enorm åtgång, men då och då har en kondom försvunnit och jag både vill och inte vill veta var och när den har använts.

Vad skulle ni göra i min situation? Ni kan väl i alla fall hålla med om att det inte är helt enkelt?

KÄR

Idag kom jag återigen på mig själv med att sniffa på en viss kollegas jobbtröja som hängde i ett skåp i personalrummet. När jag får syn på honom blir jag glad och ledsen i en märklig blandning. Det är intressant att man ständigt tycks glömma bort hur det känns att vara kär och blir lika förvånad varje gång. Jag skämtar på med honom, fjantar runt och är allmänt patetisk. Givetvis med vetskapen att det ALDRIG KOMMER BLI NÅGOT. Efter imorgon är det bye, bye och jag kommer kanske inte se honom något mer.

Då är det tur att jag har förälskelseobjekt nummer 2; Herr A. Har tänkt en hel del på honom idag, han är verkligen fantastisk och jag älskar honom massivs, typ hälften så mycket som jag älskar mig själv...haha. Dessvärre måste jag säga hej då till honom också efter helgen, men det är läget lite annorlunda eftersom han älskar mig och vi ska leva tillsammans när studierna är avklarade. Om sisådär 5 år eller något sådant, men ändå.

Kvalitetsbloggande

Okej, jag har lovat er lite mer genomtänka blogginlägg idag. Och då ska det bli så. Inte bara vardagligt tjafs om att jag borde städa och gå och lägga mig, men idag är ingen sådan dag. Så håll i er, idag blir det åka av!

Nu ska jag sova

Orkar nog inte ens onanera. Stör mig på att jag jobbar så mycket så att jag inte kan gå upp mitt i natten och titta på OS. Annars känns livet ganska förnämligt. Lovar att blogga bättre imorgon; om skolstart, nykterhet och mitt enorma BMI.

På återseende!

Tråkigt

Förlåt om det blir tråkigt bloggande idag, men det är en tråkig dag. Bara massa ärenden som måste klaras av till höger och vänster. Nu återstår att plocka i ordning på rummet, det ser ut som ett bombnedslag. Har börjat tänka att jag flyttar snart och ska ändå tömma rummet, så det spelar ingen roll, men hur som helst kan det inte se ut.

Känner mig tjock också, med ett BMI under 20, men det är en historia jag sparar till ett annat inlägg.

Ingen mens så långt ögat når

För övrigt har jag varit blödningsfri i två dagar nu, hipp, hipp, hurra!

De får inte läsa det här

Pappa kom hem och berättade att han var "tvungen" att låna min dator. Jag kanske har blivit paranoid, men jag vill helst inte att någon annan använder den här datorn sen jag startade bloggen. Rensade Internet-historiken, men sen kom han på att han kunde ta mammas dator, så nu kan jag pusta ut. Och börja skriva in alla adresser som jag är van kommer upp automatiskt. Hade precis fått tillbaka mina standardsidor efter raderingen i lördags, då Herr A använde datorn.

Trött

Lyckades såklart somna i soffan framför OS-sammandraget och nu är jag enormt trött. Måste tvinga mig själv att vakna för annars kommer jag aldrig kunna sova ikväll. Annars har det varit en bra dag, jag har fått en del avklarat och klarade av att se kollegan utan att gå upp i atomer helt.

Edwin sjunger schlager

Gissa låtarna! Det är inte helt enkelt, tog 35-40 sekunder i bägge låtarna för min del. Blir lite långtråkigt, men har ni inget bättre för er, så varsågod!


För ful för OS-invigningen?

Yang Peiyi, 7, har den perfekta rösten men ansågs inte vara

Den här tjejen sjöng tydligen en låt på OS-invigningen, men ansågs för ful för att visas upp och istället fick ett annat barn mima till sången. Nämligen den här tjejen:

Lin Miaokes sång slog publiken med häpnad under OS-invigning

Visst känns det lite elakt och man tycker lite synd om unge nummer 1. Men om sanningen ska fram så är nummer 2 mycket sötare och betydligt trevligare att vila ögonen på, eller hur?

Coola mens-Kitty

Har kikat på gamla Fråga Olle-avsnitt och hamnade på ett där programledaren, krönikören och före detta Big Brother-deltagaren Kitty Jutbring deltog. Blev påmind om hur cool denna snygga brutta är. Dessutom är hon lite lik mig, hon skriver också om sin mens.

Fortsättning på föregående inlägg

Sådär, nu har jag varit inlåst i badrummet några minuter och fantiserat om en stygg liten flicka som vet vad hon ska göra för att få sin styvfar dit hon vill.

Men frågan var, eller är snarare, varför är mina sexuella fantasier så förbannat könsterotypa? Jag är den medvetna feministen, som är bisexuell, ogillar normativitet och attraheras av det som är queer. Och ändå är de bilder jag ser i huvudet när jag onanerar skrämmande lika standardporrfilmen. Det skiljer sig till viss grad, det är inga inzoomningar på könsorgan och det är mer situationer. Jag kåtar upp mig minst lika mycket på när de klär av sig, det de säger och så vidare som jag gör av själva knullandet.

Förr skämdes jag en del för de här tankarna. Det är väl inget jag stolt berättar för folk till höger och vänster idag heller, men jag har accepterat att det är detta jag tänder på. Kombinationen unga snygga tjejer och äldre osexiga män. Men varför känns fortfarande som en intressant fråga.

Redovisning av mina sexuella fantasier

Det blev en liten orgasm innan sömnen infann sig igår kväll. Använde min vibrator och tänkte på två unga brudar i sällskap med betydligt fler äldre män. De befann sig på en lyxig båt, solen sken och tjejernas bikinidelar blev mindre och mindre ju närmare jag kom klimax. Jag bestämde mig för att de var 18 och 19, männen var medelålders och bjöds på en show de sent skulle glömma. Båtens kapten fanns hela tiden med och gav de små flickorna pisk när de inte gjorde som skulle (jag blir till och med kåt nu när jag sitter och skriver ner det...).

Här tänkte jag ha en liten analys av mitt ganska könssterotypa fantiserande, men jag tror att jag ska låsa in mig toan och åtgärda ett och annat först.

Den här bloggen ger mig marddrömmar

I morse vaknade jag kallsvettig och redo att radera denna blogg så snart jag fått igång datorn. Anledningen var att jag drömt att min brosa hittat bloggen och läst alla inlägg. Han hade bara lånat min dator för att hans var trasig och råkat se Internet-historiken (jag är ju löjligt förtjust i att gå in på min egen blogg). Nu visste han allt om min mens, mina sexuella fantasier och mina blygläppssprickor. Det värsta av allt är att scenariot inte är särskilt osannolikt. Det kommer dock bli bättre då jag flyttar och varken Herr A eller familjen har samma tillgång till min dator.

Men om bloggen någon gång skulle vara plötsligt raderad och allt som möter er är ett error-finns-inte-meddelande, då vet ni att det är jag som går i sömnen.

Söta fina Leo

Kom hem, loggade in här och hade fått en kommentar från Leo som tycker att den här bloggen är underhållande. Jag är patetiskt svag för smicker (speciellt nu när jag är olyckligt kär, komplimanger tages tacksamt emot). Så nu svävar jag på fina små moln. Vill ni läsa söt-Leos blogg gör ni det här.

Åh när ni tar saken i egna händer

Nu ska jag stänga av datorn, borsta tänderna och krypa i säng. Borde kanske onanera för att få bort lite spänningar som suttit i kroppen senaste dagarna. Borde dessutom onanera för att hitta lusten igen, efter lördagens sexfiasko. Måste verkligen hålla hårt på att jag har sex för min egen njutnings skull och göra det jag har lust med. Kanske försöka mig på penetration igen, men bara om jag är riktigt, riktigt sugen.

Dagens (inte)mens

Minimalt med, man kan inte ens kalla det blödning, brun flytning i trosskyddet idag. Mer än okej med tanke på att min mens knappt borde vara över. Hoppas bara att det tar slut helt någon gång. Kanske borde arrangera vadslagning om vilken dag jag blir helt blödningsfri.

NEJ TACK, JAG VILL INTE TÄVLA

Nästa människa som i en kommentar gör reklam för en tävling på sin blogg tänker jag banka sönder och samman. Bara så att ni vet.

Kvällsrapport

Nu har jag varit ute på mina kvällsäventyr. Blygdläpparna har skavt lite i trosorna, men det har ändå gått hyfsat bra. Herr A slog en signal "bara för att prata lite" och gjorde mig superglad. Nu borde jag sova med tanke på morgondagen, men jag misstänker att jag väntar en liten stund.

Minns ni denna gamla goding?


Fortsättning på sagan

Jag drog visst för mycket, nu är det nog små sprickor, det svider i alla fall. Det är inte första gången, kommer göra så jävla ont när jag ska kissa.

Sagan om de kliande blygdläpparna

Vad är det för fel på min fitta? Blygdläpparna kliar. Jag liksom drar i dem, har ingen lust att klia med naglarna. Har hört att de kan bli längre om man gör så. Eller i alla fall att kvinnorna hos ett folk på någon öde ö långt borta drog i blygdisarna för att de skulle bli längre då. Jag vill inte ha större än vad jag redan har. Fast det är klart, sen skulle man hänga smycken med tyngder i och det tänkte jag låta bli.

Ni ska bara vet vad jag går

Jag nördar vidare med min stegräknare. Blev lite orolig igår då jag gick så fasligt så steg, men nu är jag redan uppe i över 8 000 steg idag och man ska gå 10 000 har jag hört. Så nu är jag nog inte döende längre, alltid något.

Det här är inte sunt

Kollegan, ni vet han från förra veckan, jobbade inte idag. Jag kom på mig själv med att sniffa på hans jobbtröja som hängde i personalrummet. Med andra ord: Herr A hade rätt, jag är patetisk.

Alla som ser Sonjas bröst räcker upp en hand

Expressen rapporterar att Sonja Aldén ställt till med "en modern klassiker" när hennes bröst "smet" under en konsert i Kalmar. Sedan illustreras denna jätteviktiga nyhet med en bild på det inträffade. Vad säger ni om bildkvalitén?


Godnatt

Jag har avverkat sisådär 6 265 steg idag (jo, det blev en promenad), nästan börjat gråta när jag såg ett OS-sammandrag med en tjej från Algeriet som fick glädjefnatt när hon tog medalj i judo och fått i mig några chips (imorgon kanske det är dags att ta tag i den där matdagboken igen).

Imorgon inleds en ny arbetsvecka, jag har två heltidsveckor framför och sedan flyttar jag. Kanske borde ta ta i packning på riktigt denna vecka? Kanske borde fixa avskedsdejt med alla söta människor jag ska flytta ifrån? Kanske borde fundera på vad i helvete jag har gett mig in på?

Kvantitetsbloggande

Det har blivit mycket bloggande idag, har velat skriva av mig, men tycker själv att det mesta jag skrivit är skräp. Jag kan inte ens förklara, men jag tycker inte att jag hittar några formuleringar fast jag egentligen har saker att säga. Men som sagt, bloggen fungerar för mig och det här är trots allt ett egoprojekt. Om ni inte heller är nöjda med dagens bloggskörd får ni väl kika bakåt på det jag skrivit tidigare, om jag får säga det själv så tycker jag att det finns ett och annat guldkorn. Även om det är lite pinsamt att tänka att det kan vara så att någon jag känner läser det här och listar ut att det är jag som ligger bakom.


Mensuppdatering

Jag förstår att ni måste ha saknat mitt menstjat. Men gott folk, hör och häppna; sedan igår kväll har jag varit blödningsfri! Mensen blev med andra ord inte ens särskilt lång, om vi förutsätter att den inte gör comeback. Då håller vi bara tummarna för att det inte bli några mellanblödningar heller. Fortsättning lär följa!

Chrunak borde pryglas offentligt

Har varit parkerad framför simmningen under eftermiddagen. Hans Chrunak, tidigare förbundskapten, är numer SVT:S expertkommentator och jag kan inte låta bli att tycka ruskigt illa om honom. Mycket på grund av att Emma Igelström gått ut med att ett samtal med honom bidrog till att hon utvecklade ätstörningar. Sen kan man fråga sig om inte en elitidrottare ska tåla rak kommunikation, men får tänka på att det rörde sig om en tonåring och Chrunak, enligt Igelströms uppgift, inte la fram det hela på ett alldeles för bra sätt.



Hur som helst har mannen på bilden inte stärkt sina aktier hos mig under denna OS-dag. Han lyckas på något märkligt sätt ha låga förväntningar på simmarna efter de är så dåliga, men ändå bli besviken när de presterar i överkant av vad han förväntat sig.

Stegräknare

Min senaste panikidé på hälsofronten är stegräknare. Idag är första dagen. Perfekt att börja den dagen man bara slappar framför tv:n och hejar på OS. Jag har hitills gått 800 steg, läste någonstans att man bör gå 10 000 steg om dagen. Dags för en promenad?

Jag kan inte klämma finnar

Det finns en del som de flesta människor kan, sådant man inte reflekterar över, men som jag inte kan. Jag kan inte vissla, inte vända på tungan och så kan jag inte klämma finnar. Har för tillfället värstingfinnen på hakan. Min brosa är på mig om att den är perfekt för att klämmas, men jag säger att jag tycker det är äckligt. Sanningen är att jag inte vet hur man gör och vad som händer efteråt, hur ser det ut när man klämt finnen? Dagens i-landsproblem? Är det över huvud taget ett problem?

Kämpar med hormonhumöret

Jag jobbar på mitt humör, försöker att inte vara så irriterad och vara trevlig mot min familj. Dels för att mamma inte ska kunna säga något om att jag är sur, men främst för att det är skönare för mig själv.

Ikväll är det dags att börja på ny p-pillerkarta, men det är inte självklart att fortsätta. Speciellt eftersom jag igår kom fram till att jag inte vill ha penetrerande sex och då är ju preventivmedel ganska överflödiga. Kanske utvecklar det där sen.

Sentimental

Mitt OS-engagemang är på topp. Som vanligt bryr jag mig om alla sportet där det finns tillstymelse till svenskt deltagande. Har väl aldrig i hela mitt liv sett ett cykellopp förut, men när Emma Johansson gick i mål som två fick jag kämpa för att hålla tillbaka tårarna.

Det finns bara en sport jag hatar även när det är OS och det curling för det är totalt olidligt. Men nu är det sommar-OS och jag blickar framåt mot rodd, fäktning och kanske rentav lite kampsport.


Frågor med självklara svar

Jag tycker inte om min pappa (man får inte säga så, jag vet, men det är ju så). Bland det jag tycker allra mest illa om är hans förmåga att ständigt komma med frågor som alla närvarande vet svaret på.

För tillfället tittar jag på damernas linjelopp i cykel. Regnet öser ner, allt är genomsurt och det är vatten över precis hela vägbanan. Pappa kommer och ställer sig i vardagsrummet och tittar en halvminut innan säger:
- Har de regnoväder?

Gnäll

Hade tänkt skriva ett inlägg och gnälla om att mina kompisar aldrig hör av sig utan att det alltid är jag som måste höra av mig till dem. Så såg jag att jag fått två SMS. Den ena var en kompis jag varken sett eller hört av sen april (trots att jag försökt kontakta henne, har till exempel bjudit henne på en fest utan att få något som helst svar). Hon vill att jag ska gå på gudstjänst idag. Jag är ateist, hon är sedan några år tillbaka mer eller mindre fanatisk. Jag tycker att religion är väldigt intressant, jag har följt med henne och tycker att det är spännande. Däremot tycker jag inte om att hon bara hör av mig när hon vill frälsa mig. Så jag tror att det är min tur att ignorera henne idag.

Det andra var från en kompis som vill att jag ska komma på henne jympapass i eftermiddag. Det skulle jag hellre går på, längtar efter att få träna och det kommer säkert vara mycket roliga människor där. Samtidigt har jag mitt krånglande knä och det är så tråkigt att vara tvungen att hålla igen genom hela passet. Dessutom var det denna kompisen jag terroriserade med kollegetjat häromdagen och nu frågade hon just om det på MSN, jag blir bara irriterad för jag försöker glömma honom.

När jag tänker efter är jag jävligt irriterad överlag idag.

I natt hånglade jag med Angelina

I morse när klockan ringde var jag mitt uppe i ett hångel med Angelina Jolie, fast jag var inte mig själv, jag tror att jag var Lina Bengtzing. Hur som helst hade hon, som i verkligheten, precis fått barn och vi stod utanför min gamla gymnasieskola och gick verkligen in för att visa att mammor kan har riktigt roligt. Tyvärr ringde klockhelvetet innan minsta klädesplagg hade fallit till marken och istället för att smaka på hennes kropp fick jag masa mig ut till i frukostbordet för en äggmacka istället. Behöver jag säga att det inte var hälften så trevligt?

Tillbaka i blogglandet

Herr A var tvungen att återgå till sina arbetsuppgifter och jag är tillbaka, ensam, framför datorn och kan således blogga ostört. Har en hel del att skriva om, men bara tunga ämnen, främst det faktum att penetrerande sex inte fungerar för mig. Vet inte om jag orkar tänka på det, får se om det kommer ett inlägg senare.

Bli för fan inte hemmafru

Läste just denna artikel, som handlar om att amerikaner och britter i högre utsträckning än på 90-talet tycker att familjelivet blir lidande om kvinnan arbetar. Nu är det inte ens så att alla familjer består av en man och en kvinna, men det är väl ett faktum som dessa människor gör sitt bästa för att ignorera.

Jag kan inte låta bli att bli fruktansvärt arg när jag läser sånt, att vara hemmafru är i många fall att ge upp sin egen ekonomi och självständighet. Det går alltid att ändra sig och gå tillbaka till arbetslivet, men man lär ha hamnat efter i karriären, tappat viktiga kontakter och så vidare. Dessutom finns det saker som påverkas längre fram, sparkaptial och pensioner. Hur mycket man än älskar sin man eller fru finns det inget som garanterar att man alltid kommer leva tillsammans.

Visst kan jag förstå att familjelivet blir lidande om både föräldrarna arbetar heltid, däremot tror jag inte att lösningen stavas att den ena helt ger upp sin karriär.

För min del skulle hellre ha vilket skitjobb som helst än att bli ekonomiskt beroende av den jag lever med. Påminn mig om det om jag någon gång börjar låta annorlunda!

Äntligen orgasm

Innan igår hade jag inte fått orgasm på nästan två veckor. Främsta anledningen är väl att jag inte träffat Herr A och att jag oftast onanerar precis innan jag ska sova. Anledningen till att det sista inte blivit av är dessa ständiga blödningar, då msåte jag gå upp och tvätta händerna när jag är färdig och halva poängen med en kvällsogge är att det är så skönt att somna precis efteråt.

Men som jag redan avslöjat, igår blev det av, tillsammans med Herr A. Tamponger är en underbar uppfinning, annars skulle det bli alldeles för mycket offsexande.

För övrigt gillar jag att suga kuk. Mer smaskiga detaljer om det kanske kommer imorgon, nu är jag lite rädd att Herr A duschat färdigt och kommer in på mitt rum vilken sekund som helst.

Svårigheterna med hemligt bloggande

Läste/Hörde någon gång hade Magnus Uggla sagt att om man bloggar ska man skriva minst 6 inlägg om dagen, annars är det meninglöst. Han hade fått tipset av Alex Schulman. Nu tillhör väl varken Uggla eller Schulman mina husgudar, men jag tror att de har en poäng. Jag vet själv hur tråkigt det är att gå in på en blogg som inte uppdaterats sen sist man var där.

Problemet för min del är att jag måste blogga i hemlighet och att jag nu (äntligen) umgås intensivt med Herr A. Han har redan förstått att det är något jag gör på datorn, men inte vad. Han tror att jag blivit medlem hos en dejtingsajt och jag har inte sagt emot.

Detta är alltså en ursäkt för bloggtorkan som råder. Håll ut, jag är tillbaka som vanligt imorgon eftermiddag!


Dagens rekommendation


Nu vill jag höra applåderna

MIn egen träning är inte riktigt i OS-klass. Sanningen är den att jag inte tränat alls på en månad och senaste året har varit väldigt slappt. Dels beroende på känningarna i knäet som hindrat mig från konditionsträning, dels på grund av att jag levt så oregelbundet och haft svårt att få till ordentliga träningsrutiner. Jag hoppas att det blir ändring på det när jag flyttar och förhoppningsvis får lite stabilitet i vardagen.

Förra månadagen började jag skriva må bra-dagbok, där jag skrev upp allt jag åt och gjorde rehabövningar för knäet som jag skrev om varje dag. Det fungerade alldeles utmärkt första veckan. Sen började jag äta onyttigheter och nu har jag slutat med matdagboksdelen. Jag tänker att jag ändå kommer skärpa till mig i samband med flytten eftersom ska bli fattig student och inte kommer ha råd att köpa godis i tid och otid. Det blev också två dagar utan knäövningar, men nu har jag gjort dem idag och det är därför ni ska applådera.

Mensig bajsexplotsion

Är det någon som vet varför man bajsar så mycket mer, eller framförallt så mycket oftare, när man har mens?

Varning!

Bara så ni vet så finns det en viss risk för att detta förvandlas till rena rama OS-bloggen de närmaste veckorna, jag är nämligen en sportnörd av stora mått. Så nu är det slut på mina egna snuskbekännelser och ältande av privata problem.

Till att börja med; Christian Olsson bär fanan, jag tyckte det var väldigt fint på något sätt.

Ångest

Sanningen är den att jag fick jordens ångestattack igår. Kanske inte direkt för det här med kollegan utan snarare på grund av det ledde till. Jag kände mig lite nobbad (men jag tog det lugnt och blev aldrig nobbad, bara insåg att det aldrig kommer bli något) och ringde därför Herr A för tröst. Herr A var dock fullt upptagen med en jobbuppgift och när jag berättade om kollegan hade han dessutom mage att säga att jag var desperat. Förstå hur det känns om man redan är besviken på sig själv och känner sig desperat! Herr A är min ängel som ska berätta att jag är fin och bästast i världen. Vet inte om det kan ha varit lite svartsjuka inblandat i det han sa igår. Sen sa han i och för sig att han älskar mig för att jag är underbar och jag vet att han menar det, hade bara behövt få höra det om och om igen igår. Av någon som hade tid för mig, men det är som det är.

Pratade lite med mamma också, som för en gångs skull var trött på min ångest (fast det var ganska länge sen sist). Hon påpekade att jag varit väldigt sur och tvär de senaste veckorna. Det har jag inte tänkt på själv, men när hon säger det kan jag inte låta bli att se ett samband med mina p-piller. Så nu vet jag inte hur jag ska göra, om jag ska fortsätta med dem över huvud taget.

Nu idag känns det bättre, men ångestkänslan finns fortfarande kvar i kroppen. Men jag försöker att bara acceptera att det är som det är och jobba på utifrån det. Förhoppningsvis kan det bli en helt okej dag i alla fall.

Hur det gick med kollegan?

Vilken kollega? Det är inget jag känner till något om.

Det var slutet på den historien.

Coolaste bruden

Nu ska jag åka och jobba, håll tummarna för mig!

Om ni saknar mig? Ersätt en cool brud med en annan. Robyn är det nog faktiskt det coolaste det här landet har.


Jobblängtan (eller mer korrekt: kollegelängtan)

Jag sitter mest och väntar på att få åka till jobbet. Nog för att jag tycker att mitt jobb är helt okej, men när hände det här sist? Okej, hela sommaren har det varit enklare när jag vet att jag ska jobba med honom, men detta är första gången jag längtar dit.

Är dock lite rädd för att bli besviken. Tänk om han tar mig åt sidan det första han gör och säger "det här fungerar inte, det känns inte rätt mot min flickvän, det hoppas jag att du förstår". Han får inte säga så, får inte säga så. Jag vill ha en underbar kväll och åtminstone ett hopp att få följa med honom hem (chansen känns som typ 1 på 35 och jag kommer bli jättebesviken när jag kommer hem till mig själv alldeles ensam).

Är rädd att detta är sista passet jag jobbar med honom, så efter ikväll är det slut. Och jag ska flytta långt bort. Borde man be om hans MSN eller något?


Kändisar jag vill ligga med eller som bara är jävligt snygga

SONDAG-27s00-tuva-888_438
Tuva Novotny
Kanske ingen jag vill ligga med, men hon måste ju vara Sveriges absolut vackraste kändis.


Ronnie Sandahl
Han är inte jättesnygg, men tack vare att han är söt som socker och dessutom skriver riktigt bra har han varit med i en och annan dagdröm vid det här laget. Dumma, dumma Aftonnbladet som kräver PLUS-medlemskap för att man ska få läsa hans krönikor på nätet!

hamnade i storbråk
Magnus Betnér
Redan omnämnd i denna blogg, men här snackar vi, av någon outgrundlig anledning, Sveriges sexigaste kändis!


Belinda Olsson
Ser man ut så här när man är 34 och tvåbarnsmamma, då är det bara lyfta på hatten! Visserligen är hon jävligt stylad på denna bild, men hon är söt annars också, bilder brukar komma upp i hennes alldeles förträffliga blogg.

NOJE-15s50-hakanFRI-85_368
Håkan Hellström
Med risk för att stämplas som jag-vill-hemskt-gärna-vara-alternativ-fjortis; denna man verkar så oerhört sympatisk så man vill ligga med honom bara därför!

Då återstår bara den viktigaste frågan av dem alla, håller ni med?


Vem ska fixa min dator?

Nu är det mindre än 3 veckor kvar tills jag flyttar hemifrån. Försöker att inte tänka på det så mycket, eftersom jag inte riktigt vet vad jag tycker om det. Det känns lite läskigt, men samtidigt ska det bli ganska roligt.

Har dock insett att jag kommer få problem när saker ska fixas. Till exempel lär min dator eller i alla fall Internet krångla i början, det ingår väl misstänker jag, vem ska då fixa det? Jag vet inte ens hur man bär sig åt för att koppla in Internet på ett nytt ställe när allt fungerar som det ska. Kommer ni och hjälper mig?

Om jag plötsligt försvinner från bloggen och aldrig mer hör av mig igen så vet ni att jag har blivit Internet-lös.

Fortsättning på gårdagskvällen

Det blev ingen fortsättning med kollegan, det sparade vi förhoppningsvis till idag. Men jag var så uppe i varv att jag var tvungnen att ringa en kompis för att få ur mig allt. Hon lyssnade tålmodigt och sa att idag får jag helt enkelt gå på känsla och göra det som känns bäst. För hur ska jag göra? Det är klart att om han är helt kall mot mig så förstår jag vinken, men om allt är precis som vanligt? Precis där vi slutade igår? Ska jag då forsätta skämta på eller ska jag säga "seriöst, jag följer gärna med hem till dig ikväll"?

Efter ett långt telefonsamtal kom jag i alla fall i säng. Tro inte att jag somnade dock, tankarna snurrade på och ganska snart var jag kåt. Kände för att åtgärda det, så jag ringde Herr A. Han var dock inte det minsta kåt och var lite för upptagen med sitt slösurfarande för att kunna hjälpa mig. Vilket ledde till att jag blev sur, först för att jag var kåt och frustrerad och sen för att jag inte tyckte att jag fick tillräckligt med uppmärksamhet och omtanke.

Sedan, efter många om och men, lyckades jag äntligen somna.

Menslycka

Min mens är så normal att det nästan kräver en liten glädjedans. Nu håller vi tummarna för att blödningarna tar slut helt och hållet när jag börjar på nästa karta.

Börjar lugna ner mig

Upphetsningen börjar lägga sig eller vad man ska säga. Det är väl lika bra att berätta hela historien, från A till Ö.

Var på jobbet, jobbade med en väldigt trevlig kille i min ålder. Han är rätt ny, men vi har jobbat några pass ihop och har alltid väldigt roligt. Idag var det dock inte så roligt, för jag var helt hopplös hormonstörd (misstänker mina kära p-piller). Sa som det var, tyckte att det var lika bra att lägga korten på borden ifall jag skulle bli tvungen att gå iväg för att lugna ner mig lite.

Efter någon timme började det dock gå över, till mitt stora förtret märkte jag. Hade gärna fått en lite gråtattack, när jag ändå var i farten, så att han hade kunnit trösta mig efter bästa förmåga :P

Hur som helst, vi fortsatte kvällen och ja, det blev väl allt flirtigare. Fast på ett ironiskt sätt, som vanligt. Jag är alltid ironisk när jag flirtar, för då kan jag vara ganska vågad samtidigt som jag alltid kan säga "jag bara skojade". Det positiva med den metoden är att det blir jävligt flirtigt jävligt fort, det negativa är att det blir en enda röra och man vet inte hur seriös man är själv och hur seriös den man flirtar med är.

Det slutade i alla fall med att jag började skämta om att följa med honom hem (här ska väl sägas att skämtade tillbaka mer än vad som hade krävts om hanbara ville vara artig). Sen blev det lite konstigt och vi visste inte hur vi skulle göra. Han sa "alltså, du får ju följa med om du vill" och jag sa (dum som jag är) "nej, men det är upp till dig". Han sa något om att det finns ju alltid en morgondag och sen gick vi åt varsitt håll.

Nu sitter jag här och är lite sur för jag hade ju gärna suttit hemma hos honom istället. Jag vill faktiskt inte ligga med honom, dels har jag mens, dels har han sambo och det känns som det skulle kunna bli lite för krångligt. Men att bara snacka lite och kanske få till ett juste hångel hade ju inte suttit fel.

Från A till Ö, sa jag. Jag ljög. Jag hoppas att vi bara kommit halvvägs än och att ni får vänta en dag eller två på historiens slut.

Könshår

Jag har könshår. Men skulle aldrig erkänna det om jag satt med en grupp jämnåriga jag inte känner. Det är klart att andra tjejer ser i offentliga duschar, men annars låtsas jag inte om det. Rakat tycks vara trenden och jag vågar inte stå för att jag går mot strömmen.

Själv klipper jag mitt könshår, med nagelsax. Jag har aldrig haft en helt vildvuxen buske. Dels tycker jag inte att det är särskilt snyggt. Dels tycker jag att det är groteskt fult när det sticker ut utanför troskanten. Så jag klipper ner det så att det inte spretar åt alla håll. Om det blir snyggt? Nej, det kan jag inte påstå. Men det är väl lite där problemet ligger. Jag tycker inte att det är snyggt alls med vildvuxen muff, det är inte överdrivet snyggt med lite hår som jag har och det är i ärlighetens namn rätt inte särskilt snyggt med rakade fittor heller.

Men fixar du inte ens till bikinilinjen? Frågan har kom från en kompis en av de få gånger ämnet ventilerades. Nej, det gör jag inte, har aldrig gjort. Till viss del kan det säkert bero på att mitt hår håller sig ganska bra där det "ska" vara. Jag har inget ut på höften (det har väl ingen, men mot höften, ni fattar säkert vad jag menar) och inget hår på insidan av låren. Det håret som eventuellt kan synas är om det blivit långt och på sätt sticker ut eller trosorna jag har på mig är modell mindre. Jag löser problemet ganska enkelt med att alltid köpa boxervarianten på bikinitrosor. Jag tycker inte de är nämnvärt fulare eller obekvämare så det fungerar fint för mig.

Det har hänt att jag rakat mig. Som den gången jag skulle på en ren sexdejt med en kille jag träffat på nätet och tänkte att jag skulle få skämmas ihjäl om jag hade hår därnere (varför jag nu tänkte så). Men jag tycker att det är rätt omständigt att raka sig där, är dessutom maniskt rädd för att råka skära mig i några ädlare delar. Och så blir stubben så ofräsch. Visst, man kan raka ofta, men det tar i ärlighetens namn inte mer än en halv dag innan man har förvandlats till en liten igelkott. Så nej, då föredrar jag lite mjukt hår istället.

Lugnande besked

Nu har det varit lite väl mycket panik här under morgonen, så jag ska passa på att komma med några lugnande besked. Jag har duschat och därmed tvättat håret för första gången sen i lördags morse. Bytt trosor för första gången sen i söndags morse, kändes rätt behövligt med tanke på först skvättandet och sedan mens i varierande färger, som inte alltid hamnat i bindan utan lite utanför också ska väl erkännas.

Använde schampo, balsam och tvål på kroppen. Det sistnämnda är något jag börjat med sista året. Som sagt; fräschare än fräschast.

Jävligt nära en menskatastrof

Bestämde mig för att ta en dusch. Skulle precis kliva in i den när jag insåg att schampot låg kvar på mitt rum. Svepte en handduk om mig för att gå hämta den. I bakhuvudet flimrade en tanke förbi, "du har mens", men jag avfäradade det hela med att det var så ytterst lite mens. Så jag dansade fram över designermattorna när jag känner hur det kommer något ur fmig. Kastar mig in på mitt rum, stänger dörren och upptäcker att jag har världens mensklump på insidan av låret, verkligen en klump! Inte så fräscht, men jag ska nog vara tacksam. Denna klump var stor och hela hade inte kommit ut, så tack vare att halva fortfarande var kvar i fittan satt andra halvan på insidan av låret och inte på de dyra mattorna. Har aldrig varit med om att så mycket kommit på samma gång. Och ni kan tro att jag tagit några extra vändor fram och tillbaka genom hallen för att försäkra mig om att verkligen ingenting hamnade på golvet.

Ska man se det positivit så var klumpen väldigt mensröd i alla fall. Jag funderar på att börja fotografera gamla bindor och tamponger för att ni ska få se bilder på vad jag menar, men det kanske är lite väl magstarkt?

Fick tag på tanten

Och här kommer den spännande upplösningen på de två tidigare inläggens dilemma...

Tanten fanns visserligen inte på Eniro, men hon fanns på Hitta. Jag tog mod till mig, ringde och hon tyckte att det var helt okej att jag betalade hyran för både augusti och september när jag flyttar in.

Hon verkar dessutom ganska gullig, eller så hoppas jag bara. Ska trots allt bo med henne. Eftersom jag ska dela kök med henne och använda hennes kökssaker hoppas jag också att hon är ganska renlig av sig också. Är det fler än mig som har erfarenhet av att tanter kan ha ganska sunkiga kök? Håll tummarna för att hon är undantaget som bekräftar regeln i såna fall.

Fan!

Apropå senaste inlägget, jag har tappat bort lappen med människans nummer. Och hon finns inte på nätet. Vad fan ska jag göra då? Tog ju förgivet att tanten skrivit dit sitt nummer i kontraktet eftersom hon var så noga med att jag skulle göra det.

"Hej, det är din nya sambo! Minns du mig?"

När jag flyttar i slutet av augusti ska jag bli inneboende hos en äldre dam i en villa. Jag har varit där en gång, tittat på rummet och skrivit kontrakt. Jag har alltså träffat den här människan i ungefär 15-20 minuter. Då råkade jag kläcka ur mig att jag antagligen skulle komma dit i mitten på augusti, något jag nu har insett är helt meningslöst, jag åker inte dit innan skolan startar. Detta måste jag såklart ringa och tala om så hon inte undrar var jag tog vägen. Men jag har skjutit på det i en vecka nu för jag vet inte hur jag ska presentera mig. "Hej! Det är jag som ska bo hos dig." Det känns som en oehört fånig hälsningsfras när jag inte känner människan.

Dessutom sa jag att jag skulle betala hyran för augusti när jag kommer första gången. En hyra som egentligen skulle vara betald den 25 juli (men som hon sa att det var helt okej att vi skjöt lite på). Men nu kommer hon ju får vänta en hel extra månad på den, känns lite pinsamt att vara sen med första hyran.

Men jag antar att det bara är att ta tjuren vid hornen och få det avklarat. Eller så skjuter jag upp det en dag till. En dag hit eller dit gör väl ändå ingenting?

Ett rött glädjebesked

Som jag nämnde, även om jag aldrig beskrev det närmare, så var min mens svart igår. Inte svart som....ja, nu kommer jag inte på något som är typiskt svart, men om ni inte är blinda så vet ni ju vad jag menar, så svart var det inte, dock inte långt ifrån. Det var svart på ungefär samma sätt som en riktigt mörkhyad person är svart. Till min tröst kan väl sägas att det inte kom några större mängder, men det kändes inte jätteroligt i alla fall.

Hur som helst, idag när jag klev upp, gick på toaletten och torkade mig så färgades pappret med röda små fläckar. Underbart, hur ska vi fira det här?

Sömn

Gick och la mig mig precis efter sista inläggen igår, dödstrött. Sov med andra ord som en stock några minuter efter 23. Vaknade av väckarklockan som ringde 10.30. Vad har hänt med mig? Var inte jag morgonpigg?

Lika mysig som vanligt

Jämfört med mina tidigare bekännelser känns dagens avslöjande ganska milt. Men jag insåg just att jag inte har tvättat håret sedan i lördags morse. Och att jag idag vistats på offentliga platser. Min image som den ordentliga, övremedelklastjejen som blivit antagen till det fina universitetsprogrammet kanske inte riktigt håller? Folk kanske skrattar och pratar bakom min rygg?

Men Magnus skulle säkert älska det.

Vad sägs om en öl Magnus? Jag bjuder!



Jag gillar verkligen inte öl. Över huvud taget är jag jävligt skeptisk till det här med alkohol. Men jag skulle utan tvekan göra ett undantag för denna man. Sveriges sexigaste känids. Idag satt jag i bilen och kände hur otroligt gärna jag vill dricka mig full med Magnus Betnér på en Stockholmsk krogrunda och sedan gå hem till honom för att ha sex ända fram på morgonkvisten.

Allt ni gick miste om

Var iväg en sväng förut, utan tillgång till Internet, och bloggidéerna surrade i huvudet på mig. Så kom jag hem, satte mig här och allt bara försvann. Istället såg jag 200 YouTube-klipp, mest från amerikanska talkshows om tonåringar som knarkade och knullade mer än de borde. Det är ju också en tisdagseftermiddag.

Jag skulle ju skriva om min svarta mens, varför Blondinbella är min idol, mina stereotypa sexuella fantasier, analklådan och dagdrömmarna kring Herr A. Men det får visst bli en annan dag.

Jag är en looser på gratisbio

Har torskat dit på Gratisbio, men till skillnad från alla andra gör jag ingen succé. Jag har inte värvat någon och jag köper inget på sidorna man ska handla på. Mina poäng samlas istället ihop då jag klickar mig in på olika Casinons hemsidor och få 1 p för varje sida. Jag har för närvarande ca 764 klick kvar till minsta presentkort. Men lika glad är jag för det.

Jag ligger gärna med din pojkvän

Apropå morgonens naprapatinlägg, jag är övertygad om att det aldrig någonsin kommer bli någonting mellan honom och mig. Men för mig spelar det ingen roll att han är gift. Visst, det är klart att det försvårar saker en hel del, men jag ser inga moraliska betänkligheter kring att flirta/strula/ligga med en upptagen man (eller kvinna för den delen). Jag säger det emellanåt, även när jag inte är anonym, och folk blir fan helt galna. Men personligen tycker jag att jag inte har några skyldigheter gentemot eventuella flickvänner och fruar. Och i de fallen jag har det, där personen i fråga är tillsammans med t.ex. en vän till mig, skulle jag förstås aldrig inleda en relation.

Nu låter det säkert som jag raggar på allt som rör sig och ligger med tre personer i veckan. Så är inte fallet, men man kan ju alltid drömma.

Så har du en pojkvän eller man som du gärna behåller för dig själv får du nog hålla hårt i honom, i alla fall om jag är i närheten.

Världens bästa stad


Måste tillbaka, men det får bli nästa år.

Fittkoll

Hittade just detta klipp på You Tube, tagit från Tyra Banks talkshow. Är det sant att tjejer inte har koll på hur de ser ut därnere? Aldrig tittat i en spegel? Var det bara jag som började med det vid 11?


Jag tror att det är skitviktigt att man har koll på sin fitta. Dels av den orsaken de nämner i klippet, att man ska ha koll på hur det ser ut i vanliga fall så man ser skillnaden om det blir bekymmer. Dels för att jag tror att man får ut mycket mer av sex om man känner sin kropp.

Så sitt inte här och läs, hämta spegeln och lär känna din kropps allra bästa område!

Kändisar borde dö

Ibland undrar jag om jag inte är en rätt hemsk människa. Läste igår på Aftonbladet.se att skådespelaren Morgan Freeman varit med i en allvarlig bilolycka. Just då hade det precis hänt och man visste inte så mycket mer. Nu kände jag hur jag drogs dit när jag satte på datorn för att kolla den fortsatta utvecklingen. Nu framkommer det att han visserligen var med i en allvarlig krasch, har drabbats av flera benbrott, men av allt att döma kommer att klara sig. Och jag blir besviken. Vilken hemsk reaktion, men ska jag vara helt ärlig hade jag nig hoppats på att han skulle dö. Jag har absolut inget emot Freeman. Antar att jag bara tycker att det hade blivit en snaskigare nyhet om han avled. Betyder det att jag är ond?

Dags för att besök hos den sexiga naprapaten?

Så var det dags för en ny dag. Har lite ont i ryggen och undrar om det inte kan behövas en omgång till hos naprapaten. Dessutom har jag inget emot att gå dit eftersom min naprapat är rätt sexig. De perioder min rygg är bra och jag inte behöver besöka honom besöker han mina dagdrömmar istället.

Men helt optimalt är det inte. Jag har nämligen, efter många om och men, kommit fram till att det bara är hans person jag tänder på. Han är nämligen en gift man, född 1961 med två barn som inte är så fasligt många år yngre än vad jag är. Och kropp därefter. Varje gång jag går dit och inte har varit där på länge tänker jag "idag ska jag lägga in stöten, nu ska det gå från knappt flirtig stämmning till något mer". Och varje gång blir jag lika besviken när jag ser honom. För jag tänder inte på hans kropp för fem öre.

Mens?

Så har flödet i trosorna tilltagit. Men det är inte mensmycket och framför allt inte mensrött utanför fortfarande brunt. Är det såhär det är att ha "p-pillermens"? Någon som vet? Av egen erfarenhet om inte annat?

Finns det något tråkigare än att shoppa?

Har så smått fortsatt flyttpackandet (det går ju inte fort framåt, kanske tur att jag började i tid) och har nu kommit till skorna. Kan konstatera att jag till skillnad från 98% av alla bloggare är totalt ointresserad av shopping. Finns det något tråkigare än shopping i stösta allmänhet? Ja, shopping av skor och jackor. Resultatet blir oundvikligen att alla mina skor är gamla, slitna och fula (dels för att de är omoderna, dels för att jag antagligen bara tagit dem för att jag ska vara färdig och få gå därifrån). Jag lovar, en majoritet av de skor jag just packat ner, de jag ska ha när jag blir universitetsstudent, inhandlades när jag fortfarande gick på högstadiet.

Så om ni någon gång stöter ihop med en seriös, rik student med ruggit slitna skor, så kan ni stolt gå hit och avslöja vems blogg det är.

För snål för att porrsurfa

Det pratas mycket om att porr har blivit så väldigt lättillgängligt i och med Internet och det är givetvis sant, i alla fall till viss del. Men är det bara jag som tycker att det är ont om gratisporr? Oftast måste man betala, i alla fall om man vill se mer några få bilder och snabba trailers. Och det får jag medge att jag är alldeles för snål för. Någon som kan tipsa om någon bra porrsida som är gratis?

De två sidorna som jag besöker mer eller mindre regelbundet är dels Hard, dels Erotiska Noveller. Filmerna på den förstnämnda sidan kostar visserligen pengar, men det finns gott om bilder och brukar gå att hitta ett och annat guldkorn. Finns dessutom noveller där, men då vänder jag mig hellre mitt andra tips. Den sidan har jag besökt under flera års tid, allt är inte bra, men det brukar inte vara svårt att hitta något som faller i alla mig i smaken. Senast fick jag mig en skön orgasm när jag läste "Redarens dotter går till sjöss". Tyvärr verkar det inte gå att ordna någon länk dit, men kategorin "Hetero" och så är den publicerad 1 mars i år (de är sorterad så att senast publicerade ligger längst upp). Ett tips angående den sidan bara: stäng av ljudet! Annars får ni höra en medelålders kvinna som maler på något om "Live telefonsex". Minns inte exakt vad hon säger och kan inte kolla nu, familjen är hemma och jag vill inte riskera att de ska höra något...


Kvinnlig feminist

Tog ett promenad i regnet. Passade på att dagdrömma om mina och Herr A:s framtida barn. Funderade på vad vi ska döpa de till. Är inte helt bekväm med att skriva det. Känns på tok för kvinnligt, något som får män att sucka och säga något om "typiskt tjejer".

Det är knappast första gången jag upplever en konflikt mellan att vara tjej och feminist. Samtidigt som jag vet mer än väl att feminism handlar om att tro på rätten att vara säg själv. Om man generaliserar kan man säga att hälften av alla intressen, egenskaper och beteenden ses som kvinnliga. Klart att jag några stämmer in på mig. 

Feminism handlar om att inte låta sig styras av könsstereotyper, vilket innebär att man inte ska påverkas av att något är för tjejigt och därför inte passar en feministisk image. Allra troligast är att jag, och alla människor, både är kvinnliga och manliga. Jag tycker att det är förbannat viktigt att vi försöker bortse från det och koncentrerar mig på att vara människor.

Exempel på mina kvinnliga egenskaper
Pratar mycket om känslor
Gråter ofta
Vill prestera och vara duktig
Älskar barn

Exempel på mina manliga egenskaper
Är duktig på att ta för mig
Är väldigt logisk och rationell
Sportfåne
Får orgasm alldeles för fort och blir dödstrött efteråt

Som sagt; framförallt är jag människa.

Fräschaste bloggen i stan

Tack vare Designa Din Blogg har jag nu lyckats pimpa min blogg lite (vilket fult uttryck, men jag kunde inte låta bli). Ni kanske inte tycker att det är särskilt märkvärdigt, men ni får tänka på att jag i vanliga fall är helt invalid när det kommer till teknik och datorer.

Bloggen är som sagt väldigt ny och jag exprimenterar mig fortfarande fram. Har inte särskilt många läsare, hoppas att det kommer, men under tiden passar jag på att försöka arbeta mig fram till en snygg, välskriven blogg som blir som jag vill ha den.

Nya läsare som undrar var de har hamnat och varför man ska läsa den här bloggen bör förutom presentationen av bloggen kika i kategorin Bekännelser där jag placerar de snaskigaste inläggen.

Kommentarer och tips mottages tacksamt!

Mens, mens, åter mens

Tänkte just att denna blogg blivit lite väl mycket mens. Det var aldrig planerat så, bara blev. Kan väl hänga samman med att jag, som på andra områden, är ganska opryd och renatv lite frigjord, blir röd som en tomat när någon andas minsta lilla ord om mens. Jag tycker det är jobbigt att prata om mens med tjejkompisar, se tampongreklam när brosan är i samma rum och köpa bindor. Det är väl bara till Herr A jag har en någolunda avslappnad mensrelation. Tycks ju detta till trots ha ett visst (hmmm.."visst" som i  pyttelitet, eller inte) behov att prata om mens. Så ni får väl stå ut.

Och gillar ni mitt menssnack, kanske till och med känner att jag inte ger er tillräckligt kan ni ju alltid klicka er vidare till Mensbloggen.

Gamla menstrosor

I och med att jag har börjat flyttpacka har det uppkommit ett litet bekymmer. Vad ska göra med de gamla menstrosorna som ligger gömda i min garderob?

Undrar ni vad menstrosorna är för något? Jo, ibland är det ju så att trosorna får sköta en del av jobbet när tamponger, och framförallt, bindorna inte gör vad de ska. Eller när mensen kommer överraskande tidigt. Konskekvensen blir mensfläckade trosor, men det är väl inget som gör mig unik?

Sen handlar det om vad man ska göra med dem. Det mest korrekta är väl att blöta upp dem direkt och sedan köra dem i maskinen. Jag vet att mamma gör så och det händer att jag följer hennes exempel. Men oftast får jag lov att erkänna att jag bara trycker in mina äckeltrosor i en av mina garderober och tänker att jag ska ta tag i det sen. Där ligger de sedan. I månader. Jag tänker alltid att jag ska ta dem när familjen reser bort och jag blir ensam med maskinen. Så sker också ibland, men alltför sällan. Nu har jag ganska många trosor som ligger där och bara några futtiga veckor kvar tills jag flyttar. När fan ska jag hinna tvätta alla?

Jag gör väl så här från första början för att jag tycker att de där fläckarna är lite pinsamma (och för att jag är lite lat). Men
det blir ju extra pinsamt att komma släpande med samma fläckar efter ett halvår.

Stora problem, som ni säkert förstår.


Herr A

Jag och Herr A har inte setts på en vecka eftersom han är iväg på jobb. Jag saknar honom faktiskt inte så mycket som jag hade trott att jag skulle göra. Vi ska ses nästa helg, jag längtar tills dess, men inte så fasligt mycket. Känns ganska skönt med tanke på att vi kommer att få klara oss utan varandra betydligt mer när jag flyttar.

Att inte flytta för hans skull var aldrig något alternativ. Feminist som jag är tror jag att det är viktigt att vara självständig och våga satsa på sig själv. Dessutom tror jag att det är att satsa på vår relation också. Även om vi inte är tillsammans nu så har vi planer på en gemensam framtid. Jag tror inte att vår relation skulle bli bra om någon av oss känner att vi fått "offra" oss för den andre. Tror att risken är att det leder till bitterhet.

Jag ser det också som att vi har hela livet på oss att umgås, så det gör inget om vi inte lever tillsammans i vardagen under de kommande åren.

Med det sagt, jag tror ändå att det kommer bli svårt att inte ha honom i närheten. Han är ju min ängel, min räddning och min ständiga favorit.

Jag hatar min kropp

Jag kan inte låta bli att tänka på, i princip dagligen, att min kropp är helt jävla värdelös. Det är ryggproblem och knäproblem och ont här och ont där i en enda röra. Ibland blir jag så trött på det att det känns som det bara är att ge upp alltihop. Livet vore så mycket enklare om jag inte hade en fysisk hälsa att tänka på.

Förra veckan kom jag dock igång med rehabträningen av knäet riktigt ordentligt. Dessutom skriver jag matdagbok så att jag ska få i mig tillräckligt med näring och inte terrorisera mina känsliga tänder med allt för mycket sött.

I och med flytten hoppas jag komma igång med träningen som legat i dvala en månad nu. Tänkte faktiskt försöka simma lite, fast jag knappt kan simma. Jag sjunker inte, men det ser inte graciöst ut och jag kommer knappt framåt. Men jag får väl helt enkelt trotsa det faktum att jag ser ut som ett mongo i vattnet eftersom jag tror att simning är bra träning och dessutom skonsamt mot mitt knä.


Flytt på gång

Så där, så har man börjat packa inför flytta hemifrån-äventyret. Antingen har jag inte riktigt fattat att det faktiskt ska bli av eller så tycker jag inte att det är särskilt stort. Visst, det känns roligt, men inte jättespeciellt.

Igår, en kort stund, slogs jag dock av tanken; "hjälp, jag ska flytta 50 mil till en stad där jag inte känner en käft, hur fan ska det gå?". Men jag tror att det kommer gå alldeles utmärkt.

Får dock lov att medge att jag är lite rädd att min panikångest ska förvärras i och med flytten.

Får ni ett hotbrev kanske det kommer från mig

Jag har under flera år funderat på att skicka hotbrev till folk, eller till en person i synnerhet. Dels för att jag inte tycker om honom och dels för att jag undrar om jag skulle kunna komma undan med det. Att skriva t.ex. "Död" eller "Hur mår din mamma?" med utklippta tidningsbokstäver. Det enda kruxet är att jag knappast kommer få veta hur han reagerar, eftersom det är en person jag inte längre har någon som helst kontakt med.

Det händer även att jag funderar på om jag skulle komma undan med att elda upp grannens hus, vilket känns snäppet värre eftersom det är ett mycket allvarligare brott och jag inte har något emot mina grannar (men konstigt nog är det ändå samma grannes hus jag planerar att tända på varje gång).

Givetvis skulle jag aldrig realisera mina planer, jag tror i alla fall inte det, men varför tänker jag så? Jag är ju knappast någon gangster av värstingklass. Jag har aldrig varit slagsmål, aldrig använt falsk leg, försöker oftast hålla hastighetsgränserna när jag kör bil och är på alla sätt och viss än mycket laglydig medborgare.

Men vem vet, en dag kanske du får ett kryptiskt hotbrev i brevlådan och då kan det vara jag som är den skyldiga...

Vaknat på fel sida

Jag är egentligen morgonpigg, men hela förra veckan var jag så sjukt trött. Därför hade jag bestämt att idag skulle jag sova länge. Till saken hör att jag alltid säger till mina föräldrar om jag vill bli väckt, det lät jag bli igår. Dessutom satte jag upp en chockrosa post-it-lapp på dörren där det stod "VÄCK MIG INTE".

Vem tror ni väckte mig klockan 9? Mamma såklart. Genom att prata med ljusare röst än vad hon egentligen klarar av (tror hon gör det för att låta gullig och omtänksam, jag är bara irriterad). Hon öppnar mina fönster, eftersom HON tycker att det är för varmt och när jag blev sur säger hon att "klockan är faktiskt 10". Vilket den inte var, hon hade sett fel en timme, hon vägrade inse det och jag blev skitsur.

Nu låter jag som en 14-åring, men tack och lov hade jag redan vaknat några gånger och sov inte särskilt djupt. Jag är visserligen sur fortfarande, men jag inser att det går ut mer över mig själv än över min mor, så jag försöker komma över det. Och så kan jag ju alltid trösta mig med att om tre veckor bor jag inte här längre.

Bajsfläckar i trosorna

Forsättningen på föregående inlägg kom visst snabbt. Men idag är en av de dagarna då jag kör utan trosskydd, besvären till trots (ska väl påpeka att det rör sig om minimala blödningar som inte är i närheten av att gå igenom trostyget). Underlivet måste helt enkelt få andas ibland för att må bra. Har kollat läget lite under dagen då jag varit på toa och tyckt att det sett rätt bra ut. Men nu var fläckarna på plats, och inte nog med det; på det blå tyget som dagens trosor är gjorda i blev fläckarna riktigt bruna, ser med andra ord ut som bajsfläckar fast på "fel" ställe. Inget man vill lägga i familjens tvätthög till allmän beskådning. Kanske blir så att man får ta på sig lite tvätt själv i veckan som kommer.


Kvällsbestyr och mensbekymmer

Så har man gjort sina dagliga rehabövningar för det skadade knäet och fyllt i dagens matdagbok. Även tagit första sockerpillret på kartan så nu får vi se hur fortsättning på p-pillerhistorien blir. Blir det någon riktig mens eller kommer bara småskvättandet att fortsätta? Och det mest spännande av allt, hur blir det efter denna mens. Blir jag äntligen helt blödningsfri då eller? Jag lovar att uppdatera angående den spännande fortsättningen...haha.

Slösurfningsguide

Jag är som bekant inte så duktig på att fixa och trixa med datorer. Däremot är jag desto bättre på att använda dem när jag inte har något bättre för mig. Jag har helt enkelt jävligt lätt att fastna framför datorn när jag inte har någon/något som tvingar mig att gå härifrån (hmm..här får jag det att låta som att detta gör mig unik, jag inser dockatt så inte är fallet) . Men det finns bra och mindre bra sidor att hänga runt på. Här kommer därför en guide.


TJUVLYSSNAT

Okej, jag vet, inget sensationellt tips. Men det är jävligt roligt och det är väl det som är huvudsaken. Jag har till och med fått en tjuvläsning publicerad där en gång, bara en sådan sak!


BELINDA OLSSONS BLOGG



Klocka, roliga, vackra, msyiga Belinda har skaffat blogg och den borde vara en av Sveriges mest läsa för så jävla bra är hon. Så mycket bättre än alla modebloggare.


HAMSTERPAJS ONLINESPEL

Här kan jag lovas att det slagits ihjäl många timmar. Desto simplare spel desto roligare och framför allt desto mer beroendeframkallande. Och om någon kan förklara varför Znax ligger under "Barnförbjudna spel" så är jag ruggit nyfiken.


BIRTHDAY

Vem roas inte av tanken på att kolla upp hur gammal den där grannen verkligen är, när chefen fyller jämt och vad ditt senaste ragg heter i mellannamn? Totalt meningslöst, men ändå så oemotståndligt.


RIBBINGS ETIKETTSLÅDA PÅ DN.SE



Fråga inte varför, men det är något med Fru Ribbing, som gör att jag inte kan låta bli henne. Kan inte bestämma mig för om hon är genial eller bara lite fisförnäm. Hur som helst, varför inte avsluta med slösurfande som faktiskt kan försvaras med att det är bildande?

Jag är inte alls galen

I en kommentar till ett tidigare inlägg (tack igen!) fick jag höra att jag verkade lite smått galen. Det är ju det som är grejen, jag är inte det minsta galen! Jag är intelligent, har bra betyg, är uppskattad på mitt jobb, ses som ordentlig till den milda grad att en och annan tycker att jag är tråkig och är i stösta allmänhet ganska vanlig. Jag tror i själva verket att vi alla är vad vi gärna kallar galna, under ytan. Jag menar på intet sätt att jag är falsk, den bild jag visar mot personer jag möter är i allra högsta grad sann, men det finns sådant jag väljer att inte berätta eller visa. Sådana saker tror jag finns hos oss alla.


Fixa till bloggen

Jag tycker att det är roligt att blogga, har alltid varit intresserad av att skriva och tycker att jag är hyfsat duktig på det. Däremot är jag så oteknisk och märker att jag inte alls är kapabel att fixa med bloggen. Det var väl i och för sig ingen nyhet, men det är störande ändå. Vore kul om man kunde designa bloggen så man slapp välja en av de trista stilmallarna, men det känns som rena rama utopin. Däremot tycker jag att det borde vara möjligt att fixa så jag kan sortera mina inlägg i olika kategorier. Någon som kan hjälpa mig lite på traven?

Jag borde bli komiker

Ibland är jag lite rädd för mitt sanslösa självförtroende. Jag ska ge er ett exempel.

Idag på bussen satt jag och dagdrömde eller vad man ska kalla det. Jag tänker att vi har någon slags återsamling av min gamla skolklass, men lärare och allt. Varför är inte så viktigt, det väsentliga är att jag i huvudet får konstruera en situation där relativt många människor är samlade och jag står i centrum. Detta sker ganska ofta i min vardag när jag inte har något bättre för mig. Jag står alltid längst fram och kanske håller ett tal, eller så få alla gamla klasskamrater ställa personliga frågor till mig som jag kommer med briljanta svar på.

Som sagt, dessa fantasier har jag i tid och otid. Men jag brukar alltid ha en speciell touch på dem och de varierar. Idag var det komiker-tema. Det var nämligen jag, klassen, gamla lärare samt Henrik Schyffert och Björn Gustafsson. Jag svarar på mina frågor och håller mitt tal. Till en början är vi antagligen i något gammal halvslitet klassrum, men ganska snart flyttar vi över till aulan för att jag (eller kanske framförallt min publik) kräver lite större utrymme. Efter ett tag reser sig Henrik Schyffert upp och säger något i stil med "Alltså, det här har jag aldrig sagt till någon. Men du är så smart och dessutom rolig som fan, det tror jag alla här inne håller med om, du har aldrig funderat på att köra lite stand-up?". Han får medhåll av folk i allmänhet och Björn Gustavsson i synnerhet. Jag svarar lite lagom svalt att "nej, det har jag ju aldrig tänkt på", varpå han säger att han gärna hjälper mig, han tror på mig, då säger jag att jag kan ge det en chans, jag är jku trots allt ganska begåvad, vilket får alla att applådera.

Denna scen spelar sedan om och om igen i mitt huvud och jag tänker ut precis vad alla ska säga och göra. Tror ni att det är riktigt sunt?


Poängen med bloggen är att jag är anonym

Såg just att jag fått en kommentar på mitt allra första inlägg. Man tackar och bockar, jag blir alltid barnsligt förtjust när någon tagit sig tid att skriva en rad eller två. Men Jonny ville veta vilken utbildning jag ska börja till hösten, ledsen att göra dig besviken, men hela poängen med den här bloggen är ju att jag vill vara anonym! För att jag ska kunna skriva sådant jag inte kan skriva annars. Då kan jag inte gärna skriva att jag ska plugga till skomakare i Ankeborg. Därför får ni nöja er med att jag ska plugga ett ganska statusfyllt program. Om inte det stillar er nyfikenhet får ni bli trogna läsare och försöka lägga ihop 2 och 2.


Hemma

Så var man äntligen hemma. Har varit ute och flängt hela dagen och har därför inte kunnat blogga. De kommande dagarna bli dock lugnare, så då kan jag terrorisera er mycket oftare. Imorgon ska jag ta sovmorgon, därefter ska jag var duktig, byta sängkläder, ringa banken och fixa allt det där som jag måste få gjort.

Stoppa tjuven!

Idag stal jag från mitt jobb. Det var absolut första gången, men jag kände mig inte ens särskilt hemsk. Visst har det hänt förut att jag behållt en penna som suttit i skjortan när jag kommit hem eller låtit handen slinka ner i lösgodisbyttorna, men det är allmänt accepterat, så gör alla. I alla fall när chefen inte ser. Men idag var jag ensam i kassan och vansinnigt hungrig. Funderade på att köpa en sandwich men kände att jag inte hade lust att lägga ut de pengarna. 19 kr är inte särskilt mycket, men det har blivit så mycket onödiga inköp på jobbet på sistone. Men brevid kassan låg det lite småpengar, typ växel som kunderna glömt. Så då tog jag helt sonika en tjuga och betalade senare till min kollega med den. Men inte nog med, när jag ätit upp mackan blev jag sugen på efterrätt, och då böjd jag mig själv på en sådan, på företagets bekostnad! Det är ganska dålig stil, men jag känner knappt ett uns av dåligt samvete. Vet inte om det är bra eller dåligt, kan bara konstatera att det känns rätt skönt. Hoppas att ingen får för sig att kika på övervakningskameran från denna förmiddag.

Barnlängtan

Idag såg jag en gammal bekant, eller en sån där människa man känner igen men inte känner, hon gick i min brosas klass för länge sen. Vi har aldrig snackat eller så, men jag vet vem hon är och jag tror hon vet vem jag är. Hur som helst så var hon gravid. Så där fint gravid, med rund mage som fortfarande inte är tillräckligt stor för att hon ska behöva vagga fram. Jag vill så gärna ha barn och hon triggade igång alla de känslorna! Hon är några år yngre än mig så det skulle inte vara en omöjlighet för mig. Förutom att jag inte har någon att skaffa barnet med. Jo, Herr A förstås (som för övrigt inte är min pojkvän). Men han vill inte ha barn, inte nu i alla fall. Dessutom ska jag som sagt flytta iväg långt i en stad där jag inte känner någon. Så det kanske är bäst om man inte har någon unge på halsen.

På tal om att jag är äcklig

Skrev tidigare om att jag ätit godis från Coop Forums golv. Det är fan inte det värsta jag gör. Här kommer mina bekännelser.

Jag...
...struntar emellanåt i toapappret när jag bara har kissat
...tvättar långt ifrån alltid händerna efter toalettbesök (Herr A har dock kommit på mig, tack vare sin eminenta hörsel, mycket pinsamt, så jag väljer att dementera i härdigt. Vill också säga till mitt försvar att jag alltid använder både tvål och vatten när jag bajsat)
...pillar ganska mycket i mina trosor så fort ingen är i närheten
...gillar att lukta på fingararna som tagit en svängom i ovan nämnda trosor, jag tycker helt enkelt att det luktar gott
...petar i nästan
...äter snorgubbarna

Och så kissar jag i duschen, men det skäms jag inte för. Eller, jag skulle inte erkänna det inför folk, men jag tycker faktiskt inte att det är särskilt äckligt. I alla fall inte om man är själv hemma i sin egen dusch. Får dock medge att det händer att jag kissar i duschen på gymmet, dock inte när andra ser.


Två tamponger är bättre än ingen, i alla fall när man badar

Var på badhuset i veckan med ett gäng kompisar. Ena kompisen berättar om en bekant som, i nedre tonåren ska väl sägas till hennes försvar, skulle besöka badhuset under lingonveckan. Inte alltid så kul, det kan man förstå. Men hennes lösnig var minst sagt orginell. Hon behöll nämligen trosorna på under bikinin, med en rejäl binda som skydd!

P-piller

Idag ska jag ta sista pillret på första p-pillerkartan. Eller sockerveckan återstår ju, men det räknas ju inte riktigt. Mina erfarenheter av p-piller är ju inte de bästa. Provade för några år sedan och kände inte igen mig själv. Jag fick humör som stans värsta fjortis, var überglad och pissförbannad om vartannat. Dessutom mådde jag sjukt illa vid ett par tillfällen, vet inte om det verkligen var på grund av mina piller men misstänker det. Mådde läskigt illa, kräktes och mådde sedan prima. Detta upprepade sig vid två eller tre tillfällen om jag inte minns fel. Dessutom fick jag mensvärken från helvetet och ömma bröst. Barnmorskorna och alla andra tjatar om att man ska hålla ut minst tre månader, men jag kände att det inte var värt det och när jag slutade var jag inte så sugen på att testa igen med en annan sort.

Så det dröjde ett tag innan jag gick vidare till p-plåster. Denna metod valdes eftersom den skulle ge jämnare hormontillförsel. Det fick ganska bra, men ont i brösten fick jag och så tyckte jag att det var lite äckligt med plåstrena. De skulle sitta en hel vecka och satt därför med ganska starkt klister. Sen när man väl tog bort plåtster blev det klister kvar som det fastnade smuts på, äckligt värre. Min känsliga hy blev också sämre under denna period (barnmorskan varnade för att man helst inte skulle använda denna metod om man hade känslig hy, men jag ville försöka i alla fall). Slutade gjorde jag efter ca 3-4 månader då jag var inne i en period då jag var ganska nere i panikångest. Trodde aldrig att det hängde samman med preventivmetoden, men till slut mådde jag så dåligt att det var värt att sluta bara för att det fanns en liten, liten chans att de tillförda hormonerna förvärrade problemet.

Sedan dess har min skepsis till hormonbaserade preventivmetoder varit ganska stor. Kombinerat med att jag inte har penetrerande sex i särskilt stor utsträckning (har lite issues med det, kan man väl lugnt säga) har jag valt att använda kondom de gånger jag väl har försökt. Det har faktiskt funkat riktigt hyfsat, men det finns en tendens till att jag hinner börja tänka och spänna mig när killen tar på kondomen, så under senaste halvåret har jag börjat fundera på om det inte är dags för ett nytt försök.

Och som sagt, här sitter jag efter så gott som en helt uppkäkad karta. Bortsett från två dagar då jag tyckt att jag haft onormala humörsvängningar (en dag på jobbet då jag bara var bajsirriterad på alla kunder, något jag aldrig blir annars och fick gå ut i personalrummet för att jag inte kunde sluta gråta) tycker jag att det har varit ganska lugnt, i alla fall gällande de biverkningarna jag oroar mig mest för. Ömma bröst har jag, men det får jag lätt när jag "är mig själv" och det är något jag kan tänka mig att leva med. Däremot har jag lite mellanblödningar eller vad man ska kalla det. Har aldrig haft problem med tidigare. Men sista dagarna på mensen, när jag knappt har mens brukar jag bara behöva använda ett enkelt trosskydd och det kommer lite hmm..brunt. I det stadiet har jag fastnat, i drygt två veckor. Känns lite jobbigt i samband med sex, vill ju inte direkt dra av mig trosorna och blotta de där bruna fläckarna. Har gjort så att jag tagit bort skyddet precis innan vi satt igång, det funkar, men är ju inte så jävla spontant. Dessutom behöver fittan få andas! Trosskydd jämt när det är så här varmt gör att det kliar lite emellanåt. Så vissa dagar har jag fått köra på mörka trosor där det inte syns. Detta är dock en biverkning det känns som jag kan leva med, speciellt då det av helt andra skäl inte blir så mycket sexande just för tillfället. Hoppas dock innerligt att det går över för jag vill inte ha det så här permanent.

Nu är det visst mat...

Dubba tamponger, min humor

Det här fick mig på väldigt gott humör. Hur fan kan man lyckas sätta in två tamponger samtidigt utan att märka något?

För mig skulle det dock vara rena rama omöjligheten på grund av fittproblematiken. Kommer säkert återkomma till det, men jag är inte helt bekväm med att stoppa in saker i fittan. Eller låta andra stoppa in för den delen.

Så jävla oteknisk

Så har man letat runt en halvtimme för att hitta funktionen som gör att man kan skriva en underrubrik på hela bloggens rubrik. Alltså några väl utvalda ord under "ienstudentshuvud"`(inte för jag vet vad jag skulle skriva). Men jag hittar det inte. Jag vet ju att det finns någonstans eftersom jag lyckats få till det på min "vanliga" blogg, men frågan är hur. Jag vet nämligen också att det är lika stora problem att hitta funktionen varje gång. Hjälp?

Jag = ett äcklo?

Var på Coop Forum idag. Tänkte att det är trots allt lördag, så jag kan ju unna mig lite lösgodis. Plockade ner det vanliga, d.v.s. choklad, en del gele och sen en slatlakritsbit. Ni vet en sån där stång eller tunnel eller vad man ska säga, typ 3-4 cm lång med massa salt på? Hur som helst. Till kassan och betalar, packar ner alla varor och börjar smaska på godiset. Märker, försent, att det är ett hål i botten på påsjäveln så en och annan bit hinner ju smita ut. En chokladbit mer eller mindra spelar väl ingen större roll, men så smiter den där stora lakritsbiten som jag så gärna vill ha efter den söta chokladen. Och vet ni vad jag gör? Jo, jag kollar lite snabbt att det inte är någon i min absoluta närhet, böjer mig ner, plockar upp lakritsbiten och stoppar den i munnen. Fullt medveten om att vi inte snackar vardagsrumsgolvet hemma utan Coop Forums entré där folk gått med skor som de säkerligen fimpat/trampat i hundbajs/gått på skogspromenader/blivit leriga i. Jag tycker inte ens att det jag gjorde var särskilt äckligt. Jag menar, godisen var precis så god som jag hade hoppats på och jag lär inte dö bakteriechock. Men jag kan inte låta bli att hoppas att det verkligen inte var någon som såg mig.

Första inlägget

Så var det dags för första lilla inlägget här på "I en students huvud" (hemskt namn, men alla vettiga var ju upptagna).

Jag är en tjej i 20-årsåldern som inte alls är student, men snart! I slutet på augusti flyttar jag äntligen hemifrån och beger mig till en av Sveriges största studentstäder där jag kommit in på en av de mer prestigefyllda utbildningarna. Jag resonerade inte alls så när jag sökte, men jag märker på folk jag snackar med att de oundvikligen blir imponerade när jag berättar vad jag ska plugga. Jag som inte ens vet om jag tänker gå färdigt utbildningen, tänkte mer att jag skulle pröva och se.

Jaja, nog om det. Vad är det här för blogg? Jo, jag kan inte låta bli att kittlas av tanken på en anonym blogg där jag kan skriva ner sånt man tänker på, men aldrig berättar för någon och sånt man gör när ingen ser (eller i värsta fall, när man tror att ingen ser). Jag har faktiskt haft en liknande blogg tidigare, men jag var inte hälften så avslöjande som jag borde vara påpekade en läsare och hon hade mer än rätt. Denna gång siktar jag på att det ska bli mer snaskiga detaljer...haha. Vi får väl se var det slutar.

Men som sagt, välkommen!

RSS 2.0